...och hur allt började
klädernaPosted by Anna Strandh Thu, June 04, 2009 09:20:30Att blogga har alltid varit helt främmande för mig då jag aldrig kan komma på något att skriva som skulle kunna intressera någon annan levande organism.
Men nu har jag ju det!
Alltså, jag hoppas ju att jag har det eftersom det är Suddi jag kommer skriva om. Suddi är ju min bäbis, mitt tredje barn och min ögonsten. Att ha ett eget märke och i förlängningen ett eget företag har jag drömt om i många herrans år. Jag har tänkt att det varit en fåfäng dröm för jag har inte riktigt kommit på någon att göra och sälja som jag trott skulle kunna vara en stadig inkomstkälla.
Så jag gjorde annat. Utan att ha hjärtat med mig. Det är farligt har jag kommit på. Jag vill aldrig mer återvända till att ha ett jobb som jag inte vill gå till och som inte ger mig mer utbyte än gott om pengar på banken. Då är jag hellre lite fattigare och mycket gladare.
Sen sade jag upp mig med buller och bång och blev sjuk och sjukskriven och hallaballoo och allt det där. Mitt i mitt livs värsta period dök en tanke upp. Tack vare min älskade lillasyster Moa blev det något av den där tanken. Hon peppade mig och trodde på mig och gjorde så att jag trodde att det faktiskt gick att göra något av den där tanken. Tanken att det saknades barnkläder utan tryck och utan mönster men som ändå var färgglada och formstarka. Det fanns ju faktiskt inte!
Så jag började kolla upp hur jag skulle kunna ro min idé i hamn. Google blev min vän. Trikå+grossist+tillverkare gjorde att jag hittade Eiser Trikå AB. Ett gammalt, stabilt och pålitligt trikåföretag i Sjöbo. Eiser har tillverkat trikåunderkläder för vuxna sedan andra VK och barnkläder sedan 30 år tillbaka. Go Eiser kände jag! Så jag skrev ett brev. "Hej, jag har en idé, kan ni hjälpa mig?". "You bet!" sa Eiser. "Hey ho let's go!" sa jag och sedan dess är vi igång. Första kontakten med Eiser var i mars och nu i juni är jag i princip igång. Jag är oändligt tacksam för att jag kunde förverkliga min idé så snabbt och för att det finns människor runt mig som tror på mig.
Nu får ni vara med på den fortsatta resan.
På återseende!
- Comments(1)http://blog.suddi.se/#post0
